"Snö är nederbörd
som består av iskristaller" står det
i en uppslagsbok.
När det är nollgradigt blir snöflingorna
stora, och faller oftast mjukt på oss, men ju kallare
det är desto mer blir de som små isnålar –
som sticker oss när det blåser. Snöord:
Snöflingor är klumpar av iskristaller. En del av iskristallerna
har molndroppar fastfrusna på sig. De brukar kallas kornsnö.
Iskristallerna består av olika former som alla innehåller
sex likadana delar. Det kallas på fint språk att
de är "symmetriskt hexagonala".
När snön lägger sig i ett lager på
jordytan kallar vi det för snötäcke.
Nysnö kallar vi det om snön
bildar ett lätt och luftigt lager som lätt rivs upp
av vinden. Snödrev kallas
det när snötäcket blåser runt och lägger
sig i snödrivor.
När det blir plusgrader blir snön tö.
Om det sen fryser på igen bildas skare,
som är ett isskikt längst upp på snötäcket.
Tunn skare krasar när vi går på den. När
snön börjar töa kan vi krama den till snöbollar
och bygga ljuslyktor, snöhus och snögummor. Då
kallas snön kramsnö. Snöhagel kallas
det när haglet är 2-5 mm. När det faller regnblandad
snö lägger den sig som ett tungt lager och kallas
blötsnö.
I norra Sverige kan snötäcket ofta ligga
från mitten av oktober till slutet av maj. I södra
Sverige ligger snön oftast inte längre än mellan
mitten av december och slutet av mars.
Vet
du hur stor del av jordens landyta
som regelbundet täcks av snö? Klicka HÄR för
svar!
