När julkalendrar först började säljas i
Sverige 1934 kallades de "adventskalendrar". De bestod
– precis som nu – av en färgbild på papp
med luckor som gick att öppna. Men bilderna under var tryckta
på genomskinligt papper, som lyste när man hängde
upp kalendern i ett fönster. Flickscouterna
Det var Sveriges Flickors Scoutförbund som började
sprida adventskalendrar i Sverige och de målades av Aina
Stenberg-MasOlle. Det är hon som gjort kalendern på
bilden här brevid. Hennes adventskalendrar blev stilbildande.
Bilderna i luckorna föreställde leksaker eller vintermotiv.
Varje söndag var det adventsljus i luckan.
1957 sände radion sin första adventskalender,
och 1960 sändes den första adventskalendern i tv.
Men redan på den tiden hade folk börjat kalla adventskalendrarna
för "julkalendrar" istället, och 1971 ändrades
även namnet i tv till julkalendern. Från papper till app
TV:s julkalender har ända sen 1960-talet också givits
ut i papperform, så att barn kan öppna luckan hemma
samtidigt som den öppnas på tv.
Under 1990-talet började julkalendrar komma
ut även på cd-skivor. Varje dag fick barnen i tv-programmet
veta dagens kod och fick på så sätt tillgång
till ett nytt litet dataspel på CD-kalendern. Idag har
appar tagit över den funktionen, och du kan spela både
på dator, surfplatta och i mobilen.
Själva ordet "kalender" betyder bland
annat "tidräkning" och kommer från latinets
calendae, som betyder "första dagen i månaden".
